REDAKTÖREN

Kitty fyller 90!

12.21.20

Om du, liksom jag, sträckläste Kittyböckerna när du växte upp, så förstår du säkert nostalgikänslan som sköljer över en när man snappar upp något som är relaterat till din barndomshjältinna. Det är samtidigt lite svårt att ta in att den första Kittyboken gavs ut i USA (som Nancy Drew) i april 1930, alltså för nästan ett århundrade sedan (jag ser redan specialutgåvorna inför 2030 framför mig!).

Sexhundra böcker, filmer, TV-spel och serier senare så känns vår snabbtänkta och skarpögda detektiv allt annat än som en 90-åring; miss Drew fortsätter att inspirera och engagera sina läsare som aldrig förr. Mina egna Kittyböcker är en väl bevarad barndomsskatt som bär med sig många minnen, framförallt från jular och födelsedagar, då de alltid fanns med på önskelistan! De var också det självklara valet när jag fick tillstånd att spendera något av mina blygsamma besparingar. Förväntan innan inköpen var en fröjd i sig, men känslan av lycka när man lämnade bokhandeln med ett alldeles nytt exemplar av Kittys senaste äventyr i händerna var total! Jag minns fortfarande sektionen för ungdomsböcker i den lokala bokhandeln och hur jag lät fingret löpa längs bokryggarna medan jag noterade de titlar som fattades i min samling.

Har du också en kär samling av Kittyböcker så kanske du sitter på något av mer värde än det rent affektiva — de första utgåvorna är högt värderade samlingsobjekt! Universitetsbiblioteket i Maryland, USA, beskriver skillnaderna i utseende —och värde— mellan omslag, ryggar, skyddsomslag, försättsblad och andra karaktärsdrag från olika utgåvor och utskrifter i sin sektion Nancy Drew’s Legacy på sin webb. Om du är, eller har varit, ett Kittyfan så är det värt att klicka på länken; hemsidan täcker allt möjligt som har med böckerna att göra, som exempelvis denna lista: Nancy Drew Fan Club-regler, skapad av Warner Brothers i samband med PR-kampanjen för Kittyfilmerna 1938-1939 (omtryckt från The Mysterious Case of Nancy Drew and the Hardy Boys av Carole Kismaric och Marvin Heiferman).

För några dagar sedan skrev CBS News en artikel om Kitty och hennes trofasta läsare (läs hela artikeln här). De citerar Kennedy McMann som spelar Kitty i den senaste TV-serien: Jag behöver bara följa min instinkt. Jag vet inombords hur karaktären är, för jag växte upp med henne.

Titta gärna på trailern nedan om du är nyfiken på hur en modern upplaga av Kitty ser ut!

I ovan nämnda artikel förklarar Jenn Fisher, ordförande i fanklubben Face Club Nancy Drew Sleuths, att deras medlemmar är allt från poliser, advokater och läkare: vi har vitt skilda kvinnor som medlemmar (några manliga medlemmar nämns inte och jag kan inte låta bli att undra ifall det överhuvudetaget finns några?). Faktum kvarstår att flera generationer har läst och fastnat för Kittyböckerna, vilket är en beundrandsvärd prestation i sig och ett bevis på att Kittys karaktär har utvecklats —liksom böckernas utseende— under hennes livstid som evig 16-åring (18-åring i de senare böckerna). Den här kreativa processen och utvecklingen leder oss till följande fråga:

Vem var Carolyn Keene?

Den första Kittyboken, The Secret of the Old Clock, gavs ut 1930 i USA som en produkt skapad av förlagsjätten för barnböcker Edward Stratemeyer. Förläggaren Stratemeyer själv hann aldrig se vilken succé hans skapelse blev — han dog bara några dagar efter att boken kom ut. I Sverige döptes boken till Kitty som detektiv – klockmysteriet och gavs ut först 1952 (Norge var tidigare, där gavs Kitty ut som Frøken Detektiv på 40-talet, men förbjöds sedan; den nazistiska ockupationsmakten tyckte inte att Kitty som karaktär passade in i deras auktoritära ideologi).

Det har funnits en rad spökskrivare bakom pseudonymen Carolyn Keene, både manliga och kvinnliga, men två av dem sticker ut från mängden: Mildred Benson (1905-2002) och Harriet Adams (1892-1982).

Benson skrev den första Kittyboken när hon var tjugofyra år gammal och stod totalt för de första tjugotre böckerna i serien. Hon lade därmed grunden till Kittys karaktär under två decennier och hon anses av många vara den äkta Carolyn Keene. Enligt Jenn Fisher så var Bensons Kitty ganska lik henne själv; en tuffare och mer självständig version än sin uppföljare. Adams, dotter till den avlidne förläggaren Stratemeyer, tog över stafettpinnen till pseudonymen 1953 och porträtterade sedan Kitty under tre decennier. Hennes skildring av Kitty var mer diskret och konservativ. Hon hade till och med en lista över saker som hennes hjältinna aldrig skulle göra, berättar Fisher, som att överskrida hastighetsgränsen — eller att kyssas! Adams reviderade också de tidigare utgivna böckerna och skrev om dem för att anpassa dem till hennes bild av Kitty.

Om du skulle vilja veta mer om författarna bakom karaktären Kitty, med tonvikt på Mildred Benson och Harriet Adams, så finns det (givetvis!) en bok i ämnet: Girl Sleuth: Nancy Drew and the Women Who Created Her, av Melanie Rehak (finns ej utgiven på svenska).

Rehak, Melanie. Girl Sleuth: Nancy Drew and the Women Who Created Her. Harcourt, 2005

Både Benson och Adams skulle säkerligen höja på ögonbrynen åt den moderna versionen av Kitty och hennes biprodukter (River Heights och Nancy Drew Notebooks) men sanningen är ju att vi kan fira Kittys 90-årsdag tack vare hennes konstanta utveckling. Dessutom är deras eventuella besvikelse över hur utvecklingen förändrat Kitty ingenting jämfört med min egen när jag fick reda på att Carolyn Keene inte ens existerade!

Subscribe
Notify of
guest

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

0 Comments
Inline Feedbacks
View all comments